22 Februari

 
 
Kräk och förkylningstider!
 
Ja mina kära vänner basiller växer och frodas där ute i universum!
Jag har faktiskt varit förkyld till och från sedan innan jul!
Ja! Det är sant! Fråga mina kollegor som umgås med mig hela dagarna.
Har känt mig på bättringsvägen sådär någon dag, men sen har jag varit tillbaka på ruta 1.
Bokstavligen, för olika jävla virus ha det varit också!
 
Samma har jag känt ett par dagar nu, Och i lördags var det kört.
Hade precis ätit,och började känna mig konstig och obeskivligt trött
Lagom till mello började däckade jag... vaknade till några min då och då, Men jag orkade inte öppna ögonen... någonstans där kräktes jag, som att jag aldrig kräkt innan.Låg bakåtlutad i permon till 23 kanske... sen satte jag mig upp, tänkte gå på toa och lägga mig i sängen i stället, men icke, så fort jag satt mig upp va det dax igen... alltså var det bara att luta sig tillbaka och jag däckade igen, fram emot 2-3 tiden vaknade jag till och kunde ta mig till sängen för att sova vidare... sov till 16 igår!
Helt sjukt, det sägs ju att man ska sova bort sina sjukor, det måste jag väl vara den första att säga jag gjort nu, annars vet jag då inte!
 
Fortfarade trött, men sjukt avslappnad samtidigt!
Fick mig väl en riktig urladdning här!
 
Nu tycker jag personligen att jag varit sjuk nog för resten av 2016!
Hoppas ni med får vara friska framöver.
 
Kram så länge!
//Zandra

12 Februari

 
Idag är ingen vanlig dag, för det är mammas födelsdag!
 
Grattis
55 och tvåbarnsfarmor!
INTE illa...
 
En stolt Farmor tillsammans med stolta Storebror Dylan
och lillebror Colin!
 
Hurra hurra hurra!
Jag älskar er
 

11 Februari

Hej Bloggen!
Vilket långt uppehåll jag haft!
 
Men nu har lusten att skriva kommit smygade igen!
Mycket har hänt sedan sist och ett nytt år är här.
Så istället för att se bakåt så kör vi bara på framåt!
Hoppas 2016 gett er en bra start,
 
Jag kan berätta för er att jag nyligen blivit faster igen.
Till en liten Colin!
 
Så brosan och hans fruga(ja för gift sig har han gjort den lilla jävulen) ;) har blivit tvåbarnsföräldrar, och Dylan har ju där med också logiskt sätt blivit storebror!
 
Helt galet, jag gläds sååå med dom, och med mig själv.
Jag har fått en till fantastisk liten kille att älska gränslöst! 
Vilket givetvis gör mig obeskivligt lycklig. Samtidigt, kan jag inte förneka att min egen biologiska börjar ticka allt mer.
Jag försöker tänka att det kommer när det kommer, men ibland är det svårt, jag vill gärna hitta mig en bra man och fin pappa till mina framtida barn! Jag vet ju redan nu att jag vill dem det absolut bästa i livet!
 
Vi får se vad framtiden kommer med, jag ser iallafall ljust på den!
Om inte annat så kanske jag hittar en pappa till barnen även om vi inte väljer att leva tillsammans.
Givetvis önskar jag både mina framtida barn "hela paketet" men det är också ett altenativ om "han" inte dyker upp "i tid"- då jag har tänkt att jag vill ha barn så länge jag kan minnas.
Flicknamnet (om jag får en) har jag haft klart för mig sedan 7års ålder så!
 
Inser nu att detta inlägg blev en aning djupare ändet först var tänkt, Så kan det gå!
Måste erkkänna att det var skönt att få skiva ner dessa tankar.
 
Vi hörs snart igen!
//Zandra
 
 
 
 

RSS 2.0