,

Tjång i medaljången!

Länge sedan jag bloggade nu!

Vad har hänt sedan sist!? Största grejen är nog att jag bytt assistans, från komun till privat.

Känns kanon hittills, men visst kommer jag sakna mina ”gamla tjejer” förhoppnings vis kommer jag träffa dom ändå.  Man kommer nära och lär känna varann så visst, det känns det lite tomt.

Men med mitt nya gäng känns det som sagt hur bra som helst också som sagt, så skönt!

 
(tack för den här tiden och lycka till)


Annars då? Nja har gråtit en tår eller två över olycklig kärlek.

Det är okej att vara svag, som Lasse Lindh sjunger i sin – Kom kampsång.

Det vore så skönt att bara kunna stänga av. Inte känna, inte sakna, INTE Längta.

Önska kan man, men det går inte vidare bra, Men som mannen i fråga sagt… kunde jag det skulle mina känslor inte vara äkta (den kommentaren fick mig ju inte att tycka mindre om honom precis) Han är så fin!

http://open.spotify.com/track/07pP8JoYDLrqZvhiI4I8yQ