22 Februari




Begav jag till östemalm kyrkan där Emil spelade. (klarade mig från tårar just då, när jag kom hem flödade dom) Det är helt sjukt att ha sån ångest och må så dåligt över att behöva lämna skåne och sina vänner, larvit kommer en del tycka när de läser detta. Men de får tycka det... Det är i skåne jag lever, det är i skåne jag har mina vänner, det är i skåne jag hör hemma, jag SKA FLYTTA DIT!

Men tillbaka till kvällen, Det var ju brottsoffersgala, det pratades om bra och viktiga saker, men väntan på Emil kändes såå lång....

Polismästaren pratade långdraget, "Och avslutningsvis ska jag ta upp en sak som egentligen är possitivt NARKOTIKA (mer hörde inte jag och pyssling, vi kämpade för att hålla oss från asgarv, man får inte garva i såna lägen!) och vissa pratade om jätte intresanta saker, men det var speciellt en dam, hon träffar barn och ungdomar som blivit utsatt får brott, super intressant att lyssna på, men jobbigt med en röst man somnar av!




Kommentarer
Postat av: Magdalena

Det är inte alls "larvit" gumman!! Du har hittat din plats, där du trivs, det är jättebra!!!



KRAM PÅ DIG!!

2010-02-24 @ 16:58:29
URL: http://angelicamagdalena.blogg.se/
Postat av: Birgitta

Lyckliga Zandra som har fått träffa och lyssna till Emil. Jag är lite avundsjuk....fast jag är jätteglad för din skull.

Det är så klart man vill vara där man trivs och har sitt hjärta! Förstår dig precis.

Jag hållar tummarna för att du kan flytta dit så småningom. Kram från ännu en Emil-fan

2010-02-24 @ 19:42:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0