19, 20 Februari
Donken och hemmakväll så kan man beskiva denna dag. lugn och skön med andra ord. Skönheten och Odjuret igår var fantastisk, sången, dansen, kläderna.. verkligen en fröjd för både ögon och öron... fina Zara var så himla fin, hennes sång gav mig tårar i ögonen, så duktig, sån talang! Sedan att hon är en riktig skönhet i sig själv gör det hela underbart... att se Ängla på scen var underbart! allt var underbart helt enkelt Emil har gjort det, Igen!!!
Bild tagen av My Ericsson
Text: Christer Nilsson
Publicerad 20 februari 2011 15.31 Uppdaterad 20 februari 2011 15.32
Teaterrecensioner.
Först som sist - med "Skönheten och odjuret" har Emil Sigfridsson satt Kristianstad rejält fast på den kvalitetstunga musikalkartan i landet. Här med en aldrig sinande ström av öron-och ögongodis.
Efter sina tre tidigare succéer som Aida, Tarzan och Rent har Emil starkt understrukit kärlek och kunnande av musikalfacket. Detta i ett kaxigt och insiktsfullt artisteri en grym förening av konstnärlig vilja och kunnande. Samtidigt i symbios och samarbete med en generation av överblick, kontroll och traditionsmedvetenhet. Här övertygande bevisad som den lismande krumeluren Lefou.
Denna imponerande uppsättning brinner av artistiska kvaliteter. Man sitter lika förtrollad som den av en trollpacka fysiskt utsatte prinsen och hans personal. Deras onda förbannelse kan bara upphävas om prinsen kan lära sig älska - och bli älskad tillbaka.
Med den starkt förankrade storyn "i ryggen" har regissören Linda Gladh och koreografen Anne Renud gapat över mycket men strävat mot samma konstnärliga segermål. Allting berör från ruta ett där Alan Menkens fantastiska musik/sånger utgör navet för alla kollektiv spelglädje och fysiska färdigheter. Inte minst i de stora applådretande nummerna "Människa igen" och "Bli vår gäst".
Det stänker av vitalitet och sångfröjd från i stort sett alla. Från den sångljuva bokmalen Belle (Zara Kronvall), som älskas av röststarke machostöddige Gaston (David Krafft). Men som senare finner den sanna kärleken bakom den empatilöse ansiktsberövade prinsen (Bosse Andersson) i central secnauktoritet.
Två som verkligen inte tappar "ansiktet" utgör publikfavoriterna David Rix som festligt sprättig betjänt och Fredrik Henriksson som myndigt golvur. Bara deras insatser utgör två skäl att "bli deras gäster" mer än en gång.
18 februari
skånes mark under under mina hjul, frid i själen, fina vänner, är det inte underbart!? ♥
En härllig EM i goda vänners sällskap en puls i 280 både en och två gånger. skämt om "CP-barn" garv åt komentarer som "Nej, vill du se" och, är det musiken eller? "Nej, alltså det är musiken...." Vad liknar detta? Jo, helt enkelt, en vanlig dag med gänget...♥
11 Februari
Livet går vidare… 24 men känner mig fortfarande inte en dag äldre än 23 ;-)
Födelsedagen var bra, firades med släkt bjöds på kaffe och tårta… senare blev det Coner för några öl. Blev även en drink med melonsmak, kanongod!
Underbara Linda kom överraskade och knakade på dörren, fantastiskt roligt att se henne igen! Inte igår kan jag tala om!
Imorgon fyller mamma sina årliga 27 igen (50 detta år) Så snart är vi lika gamla alla 3, mamma, min bror och jag. Så det blir lite 27års fest i vårat barndomshem!
Fredagen ”firas” med Citronvatten och mumsiga chirre….
Trevlig helg!
